Internet

jun 24 2015

Hur tillgänglig är din hemsida?

fsdata_skoldpadda_fragetecken När vi som hanterar webbhotell och servertjänster pratar om tillgänglighet så handlar det oftast om hur bra våra servrar svarar. Det handlar om upptid, nedtid och svarstider mätt i procent och millisekunder.

Det finns dock en annan typ av tillgänglighet som vi pratar om alldeles för sällan.

Tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar.

Ungefär 90 % av alla svenskar, från 6 till 65 år, använder Internet. Det finns ingen officiell statistik över alla svenskar med funktionsnedsättningar, men ca 25 % av den vuxna befolkningen har problem med att läsa och vi har ca 120 000 synskadade personer i Sverige.

Tillgänglighet är en fråga om mänskliga rättigheter. Faktum är att Sverige har undertecknat en FN-konvention som bl a innebär att vi ska vidta åtgärder för att ge personer med funktionsnedsättningar tillgång till ny informations- och kommunikationsteknik.

Inom den offentliga sektorn i Sverige har man sedan 2006 arbetat med tillgänglighet enligt Vägledningen för 24-timmarswebben. Det märks väl bl a hos Regeringskansliet, Skatteverket och Försäkringskassan. Bristande tillgänglighet räknas, sedan januari 2015, som en form av diskriminering enligt Diskrimineringslagen.

I vårt grannland, Norge, har man tagit detta ännu längre. Där är det lagstadgat att alla nya digitala system, som vänder sig till allmänheten, ska vara tillgängliga från 2011. Befintliga system ska även anpassas fram till 2021. Det är inte omöjligt att Sverige går samma framtid till mötes.

Inom den privata sektorn i Sverige har tillgängligheten inte uppmärksammats lika väl. Vi förstår nyttan med snabba hemsidor, mobila hemsidor och sökmotorvänliga hemsidor. Men långt ifrån alla hemsidor tillhörande privatpersoner och företag är tillgängliga. Det är synd, då en tillgänglig hemsida är rätt enkel att få till. Låt oss visa er hur.

Så får du en mer tillgänglig hemsida

Låt oss börja med det mest grundläggande.

– Hur surfar man på Internet om man inte kan se eller läsa ordentligt?

Jo, man använder webbläsare, eller skärmläsare, med funktioner som läser upp texten på en hemsida eller skriver ut den i punktskrift. Några (kostnadsfria) exempel på detta är NVDA (Windows), VoiceOver för OS X (Mac) och Orca (Linux). Om du kan, testa gärna en skärmläsare med din egen hemsida. Det är en rätt intressant upplevelse.

Om du vill få en djupare förståelse för hur man surfar på nätet med funktionsnedsättningar, se då gärna på denna video. Den har några år på nacken, men den illustrerar verkligheten på Internet för dessa människor väldigt bra.

– Hur bygger man en hemsida som fungerar bra med skärmläsare?

WCAG 2.0 Jo, man följer den internationella standarden Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0. Eller Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll. I denna standard definieras hur innehåll på hemsidor bör struktureras för att fungera så bra som möjligt för besökare med funktionsnedsättningar.

Följande områden täcks inom WCAG 2.0:

Tydlighet (hur information presenteras, textalternativ till bilder, anpassningsbart innehåll osv.)
Användbarhet (tydlig navigering, enkelt att hitta, navigera via tangentbord, tillräcklig tid osv.)
Begriplighet (läsbart innehåll, förutsägbar presentation, undvik inmatningsfel osv.)
Kompatibilitet (innehåll ska fungera med befintliga och framtida tekniska verktyg/klienter.)

En annan fördel med att följa WCAG 2.0 är att man får en hemsida som är välstrukturerad och enkel att navigera och använda även för människor utan funktionsnedsättningar. Sökmotorer älskar likaså strukturerad data. Google kan ju t ex inte se bilder ”på riktigt”, utan tolkar dem främst utifrån hur de är beskrivna i text.

– Hur testar man om en hemsida är tillgänglig?

Det går förvisso att läsa riktlinjerna för WCAG 2.0, anpassa sin hemsida därefter och testa det manuellt med en skärmläsare. Men det kan vara rätt så tidskrävande. Det finns lyckligtvis ett antal olika verktyg som kan testa och ge tips om hur man förbättrar sin tillgänglighet. Här är några av dessa:

Tingtun Page Checker. En norsk tjänst som arbetar mot WCAG 2.0. Ger ett tydligt resultat med fel/varningar och en procentuell bild av hur tillgänglig en sida är. Har även bra hänvisningar till WCAG 2.0.
CyntiaSays. Ett lite mer avancerat verktyg, där man kan testa sin hemsida mot olika standarder. Ger detaljerade svar som man kan gräva ner sig i ordentligt. Bra hänvisningar här också.
Web Accessibility Evaluation Tool (WAVE). Ett enkelt och tydligt verktyg. Resultatet presenteras tillsammans med din hemsida, så du enkelt kan markera och se olika fel/varningar. WAVE kan även integreras med Firefox och Chrome.

Notera att man inte bara kan förlita sig på dessa verktyg. Vissa saker, såsom kontrast mellan text och bakgrund, bör kontrolleras manuellt. Verktygen är ändå ett bra och enkelt sätt att komma igång.

– Några tips för tillgänglighet med WordPress

Då FS Data är ett WordPress-vänligt webbhotell så har vi kikat lite extra på tillgängligheten för WordPress.

WordPress är överlag rätt så tillgängligt. Det finns en användargrupp för tillgänglighet, bland utvecklarna av WordPress, som arbetar aktivt med denna fråga. Till nästa version av WordPress är ett flertal förbättringar av tillgängligheten planerade.

Det finns ett relativt stort antal teman för WordPress som är tillgänglighetsanpassade. WordPress egna standardteman, sedan 2013, hör även till dessa. Om du använder Genesis så kan vi även tipsa om det tillgänglighetsanpassade barntemat Utility Pro.

Notera att det inte räcker med att ”bara byta tema” för att få en tillgänglig hemsida. Man behöver även anpassa dess innehåll.

Till sist finns även flera bra tillägg för tillgänglighet till WordPress. Här är några av dessa:

WP Accessibility. Detta tillägg rättar/lägger till ett antal funktioner för tillgänglighet på din WordPress-sida. Det ger dig även möjlighet att lägga in en funktion där besökare kan ändra kontrast/textstorlek på din hemsida vid behov. Rekommenderas!
Om du har formulär på din WordPress-sida så kan dessa tillgänglighetsanpassas via Contact Form 7: Accessible Defaults eller Gravity Forms – WCAG 2.0 form fields (beroende på vad du använder för tillägg).
Om du använder Genesis så rekommenderas även tillägget Genesis Accessible.

Funktionsnedsättningar – Avslutningsvis

Vi hoppas att det här inlägget kan bidra lite till en ökad förståelse för vikten av en mer tillgänglig hemsida. Ökad tillgänglighet är något som vi alla tjänar på. För vår egen del är vår hemsida ännu inte helt tillgänglighetsanpassad, men det kommer garanterat här framöver.

För mer läsning om tillgänglighet på webben kan vi varmt rekommendera ett besök hos Vägledning för webbutveckling.

Om du har fler tips om tillgänglighet som du vill dela med dig av i kommentarerna nedan så är vi väldigt tacksamma för det.

aug 22 2014

Tack och hej, Swipnet

Knappen som Swipnet populariserade.

Även om FS Data är ett av Sveriges äldsta webbhotell så finns det (ett fåtal) företag som varit med längre än oss. En av de mest kända av dessa är Swipnet. Swipnet var den första kommersiella Internetleverantören i Sverige och de erbjöd utrymme för hemsidor redan 1994.

Till skillnad från FS Data så fokuserade Swipnet på att erbjuda folk uppkopplingar mot nätet, medan e-post- och hemsidetjänsten var en sidoverksamhet. Det hindrade dock inte tusentals svenskar från att få upp ögonen för möjligheterna med en egen hemsida.

Swipnet var på många sätt en föregångare och inspiration för de svenska webbhotellen. Deras system med adresser innehållande ”~” (tilde) satte även en tydlig prägel på det tidiga svenska Internet.

Swipnet uppgick sedermera i Tele2 och även om deras uppkopplingar fasades ut så fortsatte hemsidorna (och e-posten) att rulla på. Nu har dock Tele2 bestämt att Swipnets hemsidor ska stängas ned den 31:a augusti.

Swipnet stänger ner

Vi tycker det är väldigt synd att Swipnet lägger ner.

Faktum är att vi kontaktade Tele2 när vi hörde om detta, för att se om vi kunde ta över hanteringen av dessa hemsidor och låta dem fortsätta finnas kvar gratis, men de var tyvärr inte intresserade av det.

Om du har en hemsida hos Swipnet så har du fram till den 30:e september att ladda ner den. Det finns även ett projekt för att bevara så mycket som möjligt av Swipnet, läs gärna mer om Swipnet hos Archive Team.

Swipnet är inte den första tidiga hemsidetjänst som läggs ner (hej Geocities!) men det är tveklöst den som ligger många av oss tidiga svenska nätanvändare närmast om hjärtat.

Så från oss alla, tack för allt Swipnet!

aug 08 2014

Sluta spåra dina besökare (åt andra)

Sköldpadda med laptop Att allt man gör på nätet spåras av olika företag är nog de flesta medvetna om nu. Vi har tidigare tipsat om olika sätt att skydda sig som besökare, såsom att surfa anonymt med Tor och tacka nej till att bli spårad. Nu ska vi visa hur man, som innehavare av en hemsida, slutar spåra sina besökare åt andra företag.

Hängde du med där?

Din hemsida kan spåra dina besökare åt andra företag.

Ja, så fungerar det ofta med dagens hemsidor. Genom olika tillägg och hemsidefunktioner inkluderas spårningskod i form av cookies, script och bilder. Att spårningen sker framgår inte alltid så tydligt. Om man inte inte läser avtalsvillkoren då förstås (se t ex punkt nr 10 i villkoren för AddThis).

Den data som spåras och sparas stannar ofta inte heller inom företaget, utan säljs mellan olika företag. Faktum är att det finns 1 000-tals företag som livnär sig på att samla och sälja data om besökare på detta sätt. Denna data används sedan för att anpassa annonser och annat innehåll åt dessa besökare.

Läs gärna denna artikel hos the Guardian för mer information om dataspårning på nätet: Tracking the trackers.

Ghostery med aftonbladet.se – Ta reda på om din hemsida spårar besökare.

Det enklaste sätt att få reda på om en hemsida spårar dig är att installera ett tillägg till din webbläsare. Det finns lite olika tillägg för detta och vi kan rekommendera Ghostery, som fungerar med bl a Firefox och Chrome.

När Ghostery är installerat så visas en blå ikon/spöke bredvid adressfältet i webbläsaren. Om man surfar in på en hemsida med spårningskod så framgår det i denna ikon. Klicka på ikonen för mer information. För varje spårning kan du sedan få fram ytterligare detaljer.

– Stoppa spårningen av besökare på din hemsida.

Om du har insett att din hemsida spårar dina besökare mot din vilja och du vill stoppa detta så finns det lite olika sätt att lösa det på. Nedanstående tips gäller främst hemsidor med WordPress, men motsvarande lösning/tillägg kan även finnas till andra plattformar.

Ta bort de tillägg som spårar besökarna
Det enklaste sättet att stoppa spårningen är att ta bort de tillägg som orsakar det hela. Utgå från de detaljer som du får fram via Ghostery och inaktivera/radera aktuellt tillägg. Om du har svårt att se vilket tillägg det är som orsakar spårningen, testa då att inaktivera olika tillägg och ladda om sidan samt kontrollera Ghostery.
Inaktivera spårningen i tillägget
Om du inte vill ta bort tillägget som orsakar spårningen så kan det, eventuellt, vara möjligt att inaktivera spårningen. Det är lite beroende av hur spårningen sker. För detta använder man enklast ett WordPress-tillägg som heter WP DoNotTrack.

När WP DoNotTrack är installerat/aktiverat, konfigurera det under ”Inställningar” > ”WP DoNotTrack”. Standardinställningarna fungerar rätt bra och med blacklist-läget aktiverat är det bara att lägga in lämpliga domäner/subdomäner (som du får fram via Ghostery) i tillhörande lista där.

Tänk på att testa din hemsida ordentligt om du använder WP DoNotTrack, så att du inte tappar någon funktion på hemsidan. Om du har en cache så behöver du givetvis rensa den emellanåt också.
Använd alternativa tillägg utan spårning
De tillägg som brukar lägga in spårning av besökare är tillägg för sociala funktioner och statistik. För sociala funktioner utan spårning kan vi rekommendera tillägget Simple Share Buttons Adder. Om du vill ha statistik utan spårning kan vi rekommendera Piwik (och tillägget WP Piwik). Vi har en bra guide till Piwik här.

– Avslutningsvis om spårning av besökare.

All spårning av besökare är givetvis inte av ondo. Om man som hemsideinnehavare spårar sina besökare för eget bruk, t ex i form av statistik för att kunna erbjuda en bättre hemsida så är det givetvis bara positivt. Precis som när man optimerar en hemsida för snabbhet så behöver man göra en avvägning här.

När vi är inne på optimering så är det även värt att nämna att externa anrop/script (exempelvis via spårning) ofta leder till långsammare hemsidor. Du kan med andra ord få en snabbare hemsida genom att stoppa viss spårning av dina besökare.

Har du några fler tips på hur man kan sluta spåra sina besökare åt andra företag? Eller har du några frågor om detta? Lämna gärna en kommentar här nedan!

aug 22 2012

Början till slutet för parkerade domännamn?

Har du någonsin surfat till ett domännamn, bara för att inse att sidan du kommer till inte används eller är full av annonser? Då har du råkat ut för ett parkerat domännamn.

Parkerade domäner är domännamn som registreras utan att användas ”på riktigt”.

Vissa parkerade domäner är tomma, andra innehåller en text som säger att de är parkerade (vissa är även till salu) och så finns det parkerade domännamn som är fulla av annonser (relaterade till domänens namn).

Gemensamt för dem alla är att de saknar eget, eller riktigt, innehåll.

Historiskt sett har domänparkeringar, i synnerhet de med annonser, varit en väldigt lukrativ affär. Bra domännamn har genererat stora summor pengar utan större insats från innehavarna, tack vare parkeringsprogram hos företag såsom Google och SEDO. De som har ”hamstrat upp” ett större antal domäner på detta sätt har haft en stadig och rejäl inkomst.

Men nu ser det ut som att detta håller på att ändras.

Vårt surfbeteende har nämligen förändrats rätt så rejält de senaste åren. Istället för att testa olika domännamn i hopp om att finna det vi söker så använder vi desto mer ofta sökmotorer. Det gäller i synnerhet användare av webbläsaren Chrome, där adressfältet även är ett sökfält (samma funktionalitet finns nu även i Safari och Firefox).

Samtidigt har Google uppdaterat algoritmerna i sin sökmotor så att parkerade domäner inte rankas lika högt som tidigare. Det har kraftigt minskat trafiken till parkerade domännamn (och ökat trafiken till domäner med relevant innehåll).

Tidigare i år gick Google ut och berättade att de skulle lägga ner sitt domänparkeringsprogram. Nu har även det tyska (och internationella) företaget SEDO, som är en av världens största aktörer när det gäller andrahandsförsäljning och parkering av domännamn, presenterat en kraftig nedgång i sin domänparkering.

Enligt SEDO’s färska halvårsrapport för 2012 (PDF) så har deras omsättning minskat med 17,9 % jämfört med föregående år. Även om deras andrahandsförsäljningen är fortsatt positiv så har deras domänparkeringsprogram rasat ihop. Detta trots att SEDO ändå hanterar ca 4,4 miljoner parkerade domännamn.

Framtidsutsikterna för domänparkeringen hos SEDO är fortsatt dystra.

Vad innebär då allt detta rent konkret?

Med stor sannolikhet så kommer antalet parkerade domännamn att kraftigt minska här framöver. De domäner som inte är väldigt, väldigt bra kommer att avregistreras (så att innehavare med ”riktig nytta” av domänerna kan få registrera dem). I slutändan kommer det att ge oss alla en bättre upplevelse på nätet.

Vad tycker ni, våra bloggläsare, om detta? Har ni själva några parkerade domäner och erfarenhet av denna nedgång? Lämna gärna en kommentar här!

jul 31 2012

Varför innehåller e-postadresser ett ”@”?

Snabel-a, kanelbulle, alfakrull, kringla och at-tecken. Kärt barn har många namn (även om Svenska datatermgruppen rekommenderar namnet ”snabel-a”), men varför använder vi egentligen ”@” i e-postadresser?

Att skicka meddelanden mellan olika datorer har inte alltid varit en självklarhet. När Internet fortfarande hette ARPANET, så kunde man skicka meddelanden till andra användare – men enbart inom en och samma dator. 1961 introducerades programmet SNDMSG (send message), som gjorde det möjligt att ”lägga till” text till en individuell fil (mailbox) för varje (lokal) användare.

Detta var tillräckligt under en lång tid, då ARPANET hade rätt så få användare och datorer (som loggade in på ett begränsat antal uppkopplade datorer). Det var först 10 år senare, 1971, som Ray Tomlinson kom på idén att skicka meddelanden mellan olika datorer. Detta genom att kombinera SNDMSG med det nyligen utvecklade filöverföringsprogrammet CPYNET.

På den tiden existerade inte domännamn så som vi känner till dem idag. Varje dator som var ansluten till ARPANET hade istället ett unikt värdnamn (t ex ”BBNA”). Men för att kunna särskilja användarna på de olika datorerna så behövdes en separerare. Det behövde vara ett tecken som inte krockade med de befintliga användarnamnen, som bl a innehöll punkter, snedstreck och parenteser.

Ray Tomlinson funderade över detta och kom efter ett tag fram till tecknet ”@”. Detta tecken användes på den tiden främst för att ange priser, t ex ”10 äpplen @ 5 kr”. Enligt Ray var ”@” det enda prepositionstecken som han kunde hitta på sitt tangentbord.

Så sagt och gjort – ”@” blev det tecken som separerade varje användare och dator.

Det första e-postmeddelandet skickades i slutet av 1971. Dess innehåll är bortglömt sedan lång tid tillbaka, men var sannolikt något i stil med ”QWERTYUIOP”. Meddelandet skickades mellan datorerna BBN-TENEXB och BBN-TENEXA, som stod alldeles bredvid varandra. Meddelandet skickades dock på riktigt över ARPANET.

BBN-TENEXB i bakgrunden och BBN-TENEXA i förgrunden.

E-postmeddelanden var inte bara en verklighet, utan även en riktig succé. Knappt 2 år senare bestod trafiken på ARPANET till 75 % av e-post. 1978 skickades det första spammeddelandet via e-post, men det är en helt annan historia. 😉

En liten rolig detalj: på holländska heter snabel-a ”apenstaartje”, vilket översatt betyder ”apsvans”.